Logotyp
Svensk flagga Engelsk flagga

Elcert-priset på väg uppåt

26 Oct 2012

Under Energimyndighetens årliga träff för Nätverket för vindbruk föreläste Martin johansson, analytiker på Energimyndigheten, inför en intresserad åhörargrupp på Balingsholms kursgård i skogarna utanför Huddinge. Temat var bakgrund och nuläge för elcertifikatsystemet.

Ett stödsystem som, tills i år, Sverige är unikt med att ha, och som är designat att bygga ut den mest kostnadseffektiva förnybara energikällan först. Men systemet har kritiserats för att vara svårberäknat och att priset ibland sjunker för lågt. Något som i sin tur hämmar utvecklingen, menar kritikerna. Men grundtanken är dock att den mest kostnadseffektiva energikällan ska byggas ut först. Analytikern Martin Johansson berättade att:
- Nuläget är att mängden förnybar el som får certifikat har ökat väsentligt. För vindkraften så har elproduktionen i Sverige ökat från cirka 0,5 TWh år 2003 till 7 TWh de 12 senaste månaderna. Men planeringsmåletmålet är att vi 2020 ska ha 30 TWh av den varan. Sverige producerar idag ungefär 7 TWh vindkraft och för att nå målet 2020 krävs det en ökning i Sverige och Norge på i snitt 3 TWh vindkraft per år totalt för båda länderna. Det kommer att kräva att det finns tillräckligt med certifikat i systemet.

Inledningsvis, menar Johansson, gick mycket av elcertifikaten till förnyade biokraftanläggningar medan bara en liten del tillföll vindkraften. Men omkring år 2006 - 2007 kom det första planmålet från regeringen, att 10 TWh vindkraft ska byggas i Sverige samt en förlängning av elcertifikatsystemet. Då sköt priset för elcertifikat i höjden. Johansson förklarade läget vidare;
"Nu har man byggt lite för mycket för vad systemet tål, så priset har sjunkit men nu är det på väg upp igen."
En annan fundering har rört den gemensamma elmarknaden med Norge, som vi sedan januari i år ingår i. Det har befarats att majoriteten av certifikaten kommer att gå till nyinstallerad norsk vattenkraft, men än så länge har det inte visat sig stämma. Tanken med hela elcertifikatsystemet att dock att ge ett tillfälligt stöd. På sikt när planmålet är nått upphör certifikatsystemet.

Sverige har nu ett gemensamt mål med Norge att bygga ytterligare 26,4 TWh nyinstallerad förnybar energi till år 2020 jämfört med år 2012. För att möta det målet måste Sverige och Norge i snitt bygga 3 TWh förnybar el per år. Åtminstone hälften av detta förväntas vara från vindkraft. Efterfrågan på elcertifikat i Norge är i år 2.5 TWh av de tillgängliga certifikaten, men dubbelt så mycket - 5 TWh, under nästa år, enligt kalkylerna. "Sverige har en möjlighet att bygga mer nu medan man i Norge inte bygger nåt". Menar Johansson. ”Men vindkraftpotentialen i Sverige är enorm och byggs alla projekt samtidigt blir det överhettat.”

Även om potentialen i Norge är enorm, med vindlägen i nordligaste delen Finnmark som överstiger 9 m/s i årsmedelvind, har man inte kommit igång med utbyggnaden på allvar. De stora problemen i Norge är främst att elnätet är eftersatt – det saknas elnät på stora områden och sånt är dyrt att bygga ut. Dessutom är det, trots bra vindlägen, väldigt svårt att bygga på höga berg intill hav på grund av den kraftigas turbulens som uppstår när vindarna trycks mot klipporna. Vissa vindkraftparker i Norge tvingas till tre-fyra växellådebyten per år på vissa maskiner. En dyr smäll för ägarna. Norrmännen väntar dessutom på tekniken kring att bygga vindkraftverk på flytande fundament, för off-shore, ska bli färdigutvecklat.
Avslutningsvis diskuterades kritiken om att det svenska certifikatsystemet belastar svenska folket med miljarder. Johansson förklarade att detta visserligen är sant och att en genomsnittlig svensk elanvändare betalar ungefär 3 - 4 öre/kWh på elräkningen till detta stödsystem, medan man ex. i Tyskland betalar 10 ggr så mycket. Andelen som går till vindkraft är ungefär en fjärdedel. Alltså för en genomsnittlig villägare som gör av med 10 000 kWh i hushållsel går endast en hundralapp av elräkningen per år till subventioner till vindkraft.

Skrivet av: jonas.lundmark@pitea.se

informatör på Vindkraftcentrum i Barentsregionen